Häxor & Pirater!
“Vet ni vilken tid det är nu?” frågar Celia Rees publiken. “Det är häxornas tid, Samhain och i England och USA firar vi Halloween. Firar ni det här i Sverige?” Efter ett tveksamt ja från publiken, fortsätter ger hon sig i kast med att tala om sina böcker Witch Child (Häxa, 2001), Sorceress (Häxa - bortom tiden, 2002), Pirates! (Pirater!: de kvinnliga piraterna Minerva Sharpes och Nancy Kingtons sanna och märkliga äventyr, 2004) och hennes allra senaste Savoy (Savoy, 2008).
Hon säger att hon inte tror på häxor, det vill säga sådana som kan ändra vädret eller förbanna folk. Däremot tror hon på vad hon kallar “naturlig magi”. “Jag går själv och får massage och akupunktur och jag tror absolut att min massös har helande händer.” Det var funderingar kring vad en historisk häxa var som lade grunden till Witch Child. Alla dessa kloka gummor och barnmorskor och andra starka kvinnor som hängdes av mer eller mindre påhittade skäl.
Rees påpekar ofta under sitt föredrag att hon älskar starka kvinnor, både de riktiga historiska personerna, exempelvis Mary Wollstonecraft, och att skriva den sortens karaktärer. Dessa kvinnor och flickor är ett genomgående tema i flera av Rees’ böcker.
I boken Witch Child har hon dessutom använt ett lite ovanligt grepp. Hon hade blivit tillsagd att ungdomar inte läser historisk fiktion, varför hon valde att skriva den i dagboksform. Formen för texten, och huvudpersonens intressen formade också hela berättelsen. “Ingen vill väll att någon skall läsa ens dagbok, och i Mary’s [huvudpersonen] fall kunde det ha lett till döden.”
Under den avslutande frågestunden kommer först frågan om hon själv hade velat leva under 17- och 1800-talet. Hon svarar:
“Nej, det skulle jag inte. Men det beror helt på att jag är kvinna. Mary Wollstonecraft dog i barnsäng, en utdragen död under svåra smärtor. Jag hade själv en svår förlossning och utan modern medicin hade jag inte överlevt. Om jag vore man hade jag kanske svarat annorlunda.”
På frågan om vilka som är pirater idag, säger hon:
“Förvisso finns det så kallade pirater idag, men de saknar den glamor som fanns förr. Snarare tror jag att det är bankmännen i London som är dagens verkliga pirater.”
Slutligen får hon frågan om hon hade gått med på att bli pirat om hon blivit tillfrågad.
“Jag hade faktiskt älskat att få bli pirat.” svarar hon med ett stort leende.
Tobias Vemmenby
Hon säger att hon inte tror på häxor, det vill säga sådana som kan ändra vädret eller förbanna folk. Däremot tror hon på vad hon kallar “naturlig magi”. “Jag går själv och får massage och akupunktur och jag tror absolut att min massös har helande händer.” Det var funderingar kring vad en historisk häxa var som lade grunden till Witch Child. Alla dessa kloka gummor och barnmorskor och andra starka kvinnor som hängdes av mer eller mindre påhittade skäl.
Rees påpekar ofta under sitt föredrag att hon älskar starka kvinnor, både de riktiga historiska personerna, exempelvis Mary Wollstonecraft, och att skriva den sortens karaktärer. Dessa kvinnor och flickor är ett genomgående tema i flera av Rees’ böcker.
I boken Witch Child har hon dessutom använt ett lite ovanligt grepp. Hon hade blivit tillsagd att ungdomar inte läser historisk fiktion, varför hon valde att skriva den i dagboksform. Formen för texten, och huvudpersonens intressen formade också hela berättelsen. “Ingen vill väll att någon skall läsa ens dagbok, och i Mary’s [huvudpersonen] fall kunde det ha lett till döden.”
Under den avslutande frågestunden kommer först frågan om hon själv hade velat leva under 17- och 1800-talet. Hon svarar:
“Nej, det skulle jag inte. Men det beror helt på att jag är kvinna. Mary Wollstonecraft dog i barnsäng, en utdragen död under svåra smärtor. Jag hade själv en svår förlossning och utan modern medicin hade jag inte överlevt. Om jag vore man hade jag kanske svarat annorlunda.”
På frågan om vilka som är pirater idag, säger hon:
“Förvisso finns det så kallade pirater idag, men de saknar den glamor som fanns förr. Snarare tror jag att det är bankmännen i London som är dagens verkliga pirater.”
Slutligen får hon frågan om hon hade gått med på att bli pirat om hon blivit tillfrågad.
“Jag hade faktiskt älskat att få bli pirat.” svarar hon med ett stort leende.
Tobias Vemmenby
Kommentarer
Postat av: Lise V
Spännande! Tack för välskrivet inlägg.
Trackback
