"Kalla kårar och lite till..." är titeln på Magnus Nordin och Mårten Sandéns samtal som är en del av Litteralunds konferensprogram. Men särskilt mycket kalla kårar blir det inte. Snarare lite småmysigt, de två medelålders herrarna sitter och pratar om allt från schlager till udda jobb de haft under ledning av litteraturkritikern Agneta Edwards. En hel del snack om deras senaste böcker blir det också förstås och därmed snuddar man även vid ämnena spänning och skräck.
Mårten Sandén har efter tio Petrinideckare nu testat skräckgenren med boken Den femte systern, som dessutom har blivit nominerad till Augustpriset i år. "Märkligt nog", säger Mårten som kommentar på nomineringen. Och nog ligger det något i det faktum att det är väldigt få böcker med fantasy- eller deckarinriktning som uppmärksammas vid den här typen av priser. Varför väljer man egentligen att skriva i den här genren? De är båda rörande överrens: mest av allt handlar det bara om fascination för människor. Det handlar om att försöka tränga in i offrets eller mördarens huvud, att försöka förstå varför man agerar som man gör. Och för Mårten är skräckgenren också ett sätt att få utlopp för allt som han tänker, att äntligen få ge liv åt alla de troll och vättar som han har i sitt huvud.

Samtalet fortsätter med diskussioner om Mårtens filmmissbruk, Magnus egna förlag som han hade i mellanstadieåldern och de två författarnas förflutna inom musikbranschen, och skräcken kommer lite i skymundan. Salen på Grand är dessutom varm och kaffedoftande, så långt ifrån kalla och mörka skräckmiljöer som det går. Kanske är det därför skräckdiskussionerna gång på gång glider undan och ersätts med skämt och bakgrundsberättelser.

Är det kalla kårar man vill ha finns det dock fortfarande en chans. Magnus och Mårten kommer båda att finnas på plats på Lilla Teatern imorgon kl 20.15 då de ger sina bästa tips om hur man skriver mardrömslikt.